Ida Angelica

Fars dag

Igår var det fars dag och hela familjen samlades hemma och åt middag. Till och med farmor kom och hälsade på. Pappa fick bestämma mat och det blev plankstek. Så. Jäkla. Gott. Milian fick en egen planka att äta från så han var också nöjd. Min mamma är så duktig på att fixa i köket. Fast det är pappa också - om han vill. Igår bakade han jättegott bröd åt hela familjen, det gör han bra pappa. Precis som många andra saker han gör bra. Så grattis på din dag pappa <3

Min tatuering

"So, I've been telling myself that pain is a temporaty thing that then are replaced with something good. You grow with sadness. Sometimes you just have to die a little inside in order to become a stronger and wiser version of you. Burn. Emerge."

 

Det är många som frågar mig vad min tatuering betyder. Många frågar flera gånger. En tatuering för mig är väldigt personlig och betyder väldigt mycket, därför kan det va väldigt svårt att ta upp sånt djupt i en konversation när folk frågar i förbifarten vad min tatuering betyder. Jag tatuerade mig i maj och det var en sak jag funderat väldigt länge på, jag visste vad jag ville ha och hade vetat det i nästintill ett år innan jag gjorde den. Jag ville absolut inte ha någonting som var vanligt, jag ville ha en funderare. 

Som ni ser på andra bilden så står det "burn emerge", vilket är nyckelorden i uttrycket "The phoenix must burn to emerge." Fenixfågeln måste brinna för att återuppstå. En fenix är som ni kanske vet en mytisk fågel från olika kulturer som enligt legenderna bränner sig själv på ett bål när den blir gammal för att sedan kunna återfödas ur sin egen aska. Det är ett uttryck jag gång på gång använt i texter när jag suttit och skrivit (ett urdrag längst upp) och ett uttryck jag fastnat för mycket när jag läst andras texter. Det används som en metafor för att man ibland måste genomgå någonting svårt och kämpigt för att kunna bli starkare och få ut någotning bra av det i slutändan. Att allting ont för med sig någonting gott, vilket jag alltid trott på. 

Jag ville ha den på ett ställe där den syntes för att det skulle va lätt för mig att se den och bli påmind om betydelsen, så den fick sitta i mitt armveck, en placering jag är väldigt nöjd med. 

På stan med Milian och syster

Hej! Ville bara dela med mig av ett par bilder på min systerson Milian som togs förra veckan när vi var på stan en stund och letade efter Halloweenkläder. Han ville inte sitta i vagnen så han fick gå runt mellan affärerna själv. In och ut i alla affärer rättare sagt. Han har en enorm vilja den här lilla killen, en ballong från stadium lyckades han få med sig också <3

Halloween 2014

Såhär såg min Halloween 2014 ut. Det var i lördags när vi var på en lokalfest i Lövstalöt. Vi förfestade lite hos Elin innan och Kajsa hade bakat en sån himla fin tårta, hon är så duktig på att pyssla, min blubbis <3 Det som syns av min snygga makeup på näst sista bilden är det som var kvar när det var väldigt sent på kvällen, fick någon allergisk reaktion på sminket så blev jätteröd och rinnig i ögonen. Men annars var det en väldigt bra kväll med härligt umgänge. 

Fangirling

Vaknade till det här imorse. Ååh, det här betyder så mycket för mig <3

The Glass Child - Gone Away cover

The Glass Child aka Charlotte Eriksson upptäckte jag för ungefär tre år sedan nu och ända sedan dess har hon varit en av mina största inspirationskällor till musik och att skriva. Under tiden jag upptäckte henne var jag inte så nöjd med det som hände i mitt liv, jag hade precis börjat i gymnasiet och var väldigt osäker på det mesta. Det jag upptäckte med hennes musik hjälpte mig att tro på det jag kände och framförallt - att inte känna mig ensam. Hon har enligt mig en otroligt syn på livet och hon låter en se in på det genom hennes texter och dikter. För det måste jag länka hennes hemsida här. Hennes tumblr här. Så det här är min tribute till henne. Det är långt ifrån perfekt, men var tvungen att på något sett visa min uppsakttning och därför gjorde jag denna lilla video. 

Charlotte har nämnt ett flertal gånger att varenda gång hon ger ut ett nytt album eller singel så är det som att hon ger bort sitt hjärta och lämnar det i lyssnarens händer. Jag kan bara säga att jag förstår vad hon menar, det kommer nog ta lite mer tid innan jag kan lägga upp någonting som jag själv har skrivit, för att jag vet att jag kommer bli så fruktansvärt sårbar när jag gör det - när man bryr sig extremt mycket om det man gör. Jag vet själv om att jag kanske aldrig skulle lyssna på min sång, fast det är så svårt att veta - när jag lyssnar på min egen röst är jag så himlans självkritisk.

I övrigt då? Jag önskar verkligen att jag hade ett bättre musikredigeringsprogram och Final Cut eller något liknande för att det ska bli bättre än såhär, men vi säger att det duger ändå. Var tvungen att lägga ett jättefult filter över allt för att filmen vart så mörkt annars. Jag rekomenderar hörlurar när ni lyssnar.

Ett rikitgt j*vla hånflin

Nu har vi äntligen fått tillbaka vårt internet här hemma efter exakt en vecka. Så nu blir det att catcha upp allting som man inte ha velat ladda med mobilsurfen. Det som hände var att på flera ställen här i Björklinge håller de på att gräva massa i gatorna för att dra fiber, vilket bidrog till att de grävde sönder någon ledning som gjorde att vi inte har haft varken hemtelefoni eller wifi. Imorse var jag hos tandläkaren och påvägen hem gick jag förbi en grävmaskin och en en gulklädd snubbe som stod och stirrade ner i hålet de hade grävt. När jag gick förbi titttade han upp och log artigt mot mig fast med något jag uppfattade som ett riktigt hånflin. Ville ge honom en smäll och skrika "vad fan har du gjort med mitt internet, sluta upp med ditt j*vla flinande"!! Han påminde om skurken i slutet av The incredibles, "The underminer", en riktigt komisk filur.

Aja det är över nu och jag ska ladda upp min cover som jag sa att jag skulle lägga upp nu, måste bara ladda upp den på Youtube först. Hadee!

Inget wifi

Allas värsta farhåga är min verklighet just nu. Vi har inte haft fungerande wifi hemma på tre dagar nu. Som tur var fick jag ny mobilsurf idag så nu har jag kontakt med omvärlden igen. Tragiskt när man tänker efter.. Att man är så sjukt beroende av internetuppkoppling. Fast allting ont för med sig nåt gott som min farmor brukar säga och jag har spenderat hela gårdagen och idag till att göra en cover och en liten musikvideo till den som kommer upp när jag får tillbaka internet.
Nu måste jag börja fixa mig till en Halloween-fest! Ciao